DIAGNOS

Hero background image
  • SYMTOM PÅ LUNGCANCER
  • DIAGNOS
  • OM DINA RÄTTIGHETER
  • OPERATION
  • LÄKEMEDEL OCH STRÅLNING
  • VÄGEN FRAMÅT

Hur vet du om du har lungcancer? Och i så fall, vilken typ är det?

Du behöver göra undersökningar för att identifiera ditt nästa steg

Informationen som ditt vårdteam får från undersökningar och tester gör att det kan identifiera rätt behandling för dig.

Lungröntgen

Kallas också slätröntgen. Ofta det första en patient med misstänkt lungcancer får göra och kan visa om någonting är onormalt.

Datortomografi (DT)

Kan också kallas CT från engelskans computed tomography. Ger en tredimensionell bild av kroppens organ genom att en scanner rör sig runt kroppen. Det är vanligt att få kontrastmedel innan för att kroppens strukturer ska synas tydligare.

PET-kameraundersökning

Görs oftast tillsammans med DT och brukar då kallas PET/DT. PET kameraundersökningen görs för att ytterligare undersöka något som tidigare upptäckts, tillexempel en misstänkt tumör. Vid denna undersökning får du ligga på en brits som åker in i en kamera. Det är vanligt att inte få äta eller dricka något på 4-6 timmar innan undersökningen.

Lungperfusionsundersökning

En särskild kamera används för att mäta lungornas förmåga att ta in luft. Innebär att en liten mängd radioaktivt protein injiceras i en ven i handen eller armen.

Skelettskintigrafi

En liten mängd radioaktivt material som injiceras i en ven visar områden i skelettet som cancern kan ha spritt sig till.

Ultraljud

En bilddiagnostisk metod som använder ljudvågor för att skapa en bild av kroppens inre. Används ofta för att hitta vätska i lungan eller för att upptäcka blodproppar.

Undersökning med magnetkamera

Kallas också MRT, magnetresonanstomografi och är en undersökning med hög ljudnivå. Den ger tredimensionella bilder av kroppens inre med hjälp av magnetfält i stället för röntgenstrålning.

Bronkoskopi

En smal, böjlig slang med en pytteliten kamera förs in genom näsan eller munnen och ner i lungorna för att titta, fotografera och eventuellt ta vävnadsprover.

EBUS (endobronkiellt/endoskopiskt ultraljud)

En smärtfri undersökning som gör att läkaren kan titta in i lungorna. En smal, böjlig slang med en liten ultraljudsapparat i änden förs in genom munnen och visar körtlarna inne i bröstkorgen. Prover av lymfkörtlarna kan tas med en nål.

DT-vägledd biopsi

Läkaren för in en tunn nål i bröstet (under lokalbedövning) och in i lungan för att ta ett vävnadsprov och använder DT för att se att nålen hamnar rätt.

Mediastinoskopi

Ett kirurgiskt ingrepp för att undersöka lymfkörtlarna under bröstbenet. Görs ofta för att ta reda på om det går att operera cancern.

Vävnadsprov

Analys av vävnadsprover hjälper läkarna att hitta och ställa diagnos på lungcancer och ger en uppfattning om prognosen och om vilka behandlingar som kan fungera bäst.

De vanligaste biomarkörerna vid lungcancer är PD-L1, EGFR, KRAS, ALK, BRAF, och ROS1.

Blodprover

Det finns två olika typer av blodprover:

Blodvärden - ger information om din allmänna hälsa.

För användning vid biokemiska analyser med inriktning på att hitta cancern, exempelvis analys av cirkulerande DNA för att hitta viss EGFR-mutation.

Funktionstester

Oftast testas lungfunktionen genom att patienten får blåsa i ett munstycke.

Typiska tester:

- Ergo-spirometri (kombination arbets-EKG och syreupptagningsförmåga) - görs framförallt inför operation

- Lungscint med regional fördelning (fyra kvadranter, hö/vä, övre/nedre) - för att bedöma hur mycket den "sjuka" delen av lungan bidrar till funktionen

- Pulsoxymetri - mäter syresättning av blodet

Sputumtest

Kan visa om det finns infektion eller blod i lungorna.

Alla prover skickas till ett laboratorium för fortsatt undersökning

Mer information från 1177 Vårdguiden.

Vilka tester och undersökningar som görs beror också på i vilket stadium du får cancerdiagnosen.

Icke-småcellig lungcancer

Ungefär 85% av alla lungcancerfall är icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Det finns två huvudtyper av tumörer vid icke-småcellig lungcancer: adenocarcinom (när tumören börjar i körtlar i lungorna) och skivepitelcancer. (Skivepitelceller är tunna, platta celler som ser ut som fiskfjäll.)

Det finns två huvudtyper av lungcancer

Småcellig lungcancer

Ungefär 10–15% av alla lungcancerfall är småcellig lungcancer (SCLC). Småcellig lungcancer sprider sig ofta snabbare än icke-småcellig lungcancer. Småcellig lungcancer börjar ofta i bronkerna (luftrören som transporterar luft till lungorna). Behandlingarna kan skilja sig mellan småcellig och icke-småcellig lungcancer.

Det finns även sällsynta typer av lungcancer

Mindre vanliga typer av lungcancer

Mindre än 5 procent av lungcancerfallen klassificeras som pleomorfa tumörer och carcinoidtumörer, spottkörtelcancer och oklassificerade tumörer. De flesta av dessa växer långsamt och sprider sig sällan.

Det finns även sällsynta typer av lungcancer

Mindre vanliga typer av lungcancer

Mindre än 5 procent av lungcancerfallen klassificeras som pleomorfa tumörer och carcinoidtumörer, spottkörtelcancer och oklassificerade tumörer. De flesta av dessa växer långsamt och sprider sig sällan.

Mer information från Cancerfonden.

SYMTOM PÅ LUNGCANCER

OM DINA RÄTTIGHETER

Cancerns stadium bestäms av tumörstorlek och spridning

Det finns fyra stadier av cancer som kännetecknas av hur mycket cancern har spridit sig. Lungcancerns stadium ger vårdteamet vägledning om vad som är den bästa vårdplanen.

Stadium I

Tidigt stadium. Tumören är liten (mindre än 5 cm) och finns fortfarande bara inne i lungan – ingen spridning.

Stadium II

Tumören är ungefär 5–7 cm stor och kan ha spritt sig till närliggande lymfkörtlar, andra delar av lungan, luftvägarna eller områden precis utanför lungan.

Stadium III

Lokalt avancerad. Tumören eller tumörerna är troligen minst 7 cm stora och har spridit sig till närliggande lymfkörtlar och kanske även till andra vävnader och strukturer i kroppen.

Stadium IV

Metastatisk. Metastaser bildas från cancerceller som har spridit sig till en annan del av kroppen från det ställe där tumören först bildades. Cancercellerna lossnar från den ursprungliga (primära) tumören, förs iväg med blodet eller lymfan och bildar en ny, sekundär tumör i andra organ eller vävnader. Vid stadium IV kan tumören ha spridit sig till lymfkörtlarna. Cancer i stadium IV har spridit sig till en annan del av kroppen eller orsakat en ansamling av vätska runt lungan eller hjärtat som innehåller cancerceller.

Stadium I

Tidigt stadium. Tumören är liten (mindre än 5 cm) och finns fortfarande bara inne i lungan – ingen spridning.

Stadium II

Tumören är ungefär 5–7 cm stor och kan ha spritt sig till närliggande lymfkörtlar, andra delar av lungan, luftvägarna eller områden precis utanför lungan.

Stadium III

Lokalt avancerad. Tumören eller tumörerna är troligen minst 7 cm stora och har spridit sig till närliggande lymfkörtlar och kanske även till andra vävnader och strukturer i kroppen.

Stadium IV

Metastatisk. Metastaser bildas från cancerceller som har spridit sig till en annan del av kroppen från det ställe där tumören först bildades. Cancercellerna lossnar från den ursprungliga (primära) tumören, förs iväg med blodet eller lymfan och bildar en ny, sekundär tumör i andra organ eller vävnader. Vid stadium IV kan tumören ha spridit sig till lymfkörtlarna. Cancer i stadium IV har spridit sig till en annan del av kroppen eller orsakat en ansamling av vätska runt lungan eller hjärtat som innehåller cancerceller.

Lungcancer kan orsakas av att en annan cancer har spridit sig. Om du har cancer någon annanstans i kroppen kan cancerceller därifrån sprida sig till lungvävnaden och orsaka en tumör. Detta kallas lungmetastas, sekundär lungcancer eller metastatiska lungtumörer.

Lungcancer kan orsakas av att en annan cancer har spridit sig. Om du har cancer någon annanstans i kroppen kan cancerceller därifrån sprida sig till lungvävnaden och orsaka en tumör. Detta kallas lungmetastas, sekundär lungcancer eller metastatiska lungtumörer.

Ditt nästa steg

Den här checklistan går att skriva ut/ladda ner. Du kanske ska ta med en vän eller anhörig till besöket som kan hjälpa dig hålla reda på all information?

De här frågorna kan du fundera på att ställa på ditt första läkarbesök:

  • Vilka tester och undersökningar behöver jag göra?
  • Vem gör dem och var görs de?
  • Hur och när får jag resultaten?
  • Vem kan förklara testen och resultaten för mig?
  • Hur bestämdes det vilket som var det bästa testet för mig?
  • Vilken typ av lungcancer har jag?

Ladda ner din checklista för nästa steg

Checklistan kommer från nästa-steg.se, en resurs som tillhandahålls av MSD.

SE-NON-00115 09/23

SYMTOM PÅ LUNGCANCER

OM DINA RÄTTIGHETER