DIAGNOS

  • SYMTOM PÅ LUNGCANCER
  • DIAGNOS
  • OM DINA RÄTTIGHETER
  • OPERATION
  • LÄKEMEDEL OCH STRÅLNING
  • VÄGEN FRAMÅT

Hur vet du om du har lungcancer? Och i sÄ fall, vilken typ Àr det?

DU BEHÖVER GÖRA UNDERSÖKNINGAR FÖR ATT IDENTIFIERA DITT NÄSTA STEG

Informationen som ditt vÄrdteam fÄr frÄn undersökningar och tester gör att det kan identifiera rÀtt behandling för dig.

Lungröntgen

Kallas ocksÄ slÀtröntgen. Ofta det första en patient med misstÀnkt lungcancer fÄr göra och kan visa om nÄgonting Àr onormalt.

Datortomografi (DT)

Kan ocksÄ kallas CT frÄn engelskans computed tomography. Ger en tredimensionell bild av kroppens organ genom att en scanner rör sig runt kroppen. Det Àr vanligt att fÄ kontrastmedel innan för att kroppens strukturer ska synas tydligare.

PET-kameraundersökning

Görs oftast tillsammans med DT och brukar dÄ kallas PET/DT. PET kameraundersökningen görs för att ytterligare undersöka nÄgot som tidigare upptÀckts, tillexempel en misstÀnkt tumör. Vid denna undersökning fÄr du ligga pÄ en brits som Äker in i en kamera. Det Àr vanligt att inte fÄ Àta eller dricka nÄgot pÄ 4-6 timmar innan undersökningen.

Lungperfusionsundersökning

En sÀrskild kamera anvÀnds för att mÀta lungornas förmÄga att ta in luft. InnebÀr att en liten mÀngd radioaktivt protein injiceras i en ven i handen eller armen.

Skelettskintigrafi

En liten mÀngd radioaktivt material som injiceras i en ven visar omrÄden i skelettet som cancern kan ha spritt sig till.

Ultraljud

En bilddiagnostisk metod som anvÀnder ljudvÄgor för att skapa en bild av kroppens inre. AnvÀnds ofta för att hitta vÀtska i lungan eller för att upptÀcka blodproppar.

Undersökning med magnetkamera

Kallas ocksÄ MRT, magnetresonanstomografi och Àr en undersökning med hög ljudnivÄ. Den ger tredimensionella bilder av kroppens inre med hjÀlp av magnetfÀlt i stÀllet för röntgenstrÄlning.

Bronkoskopi

En smal, böjlig slang med en pytteliten kamera förs in genom nÀsan eller munnen och ner i lungorna för att titta, fotografera och eventuellt ta vÀvnadsprover.

EBUS (endobronkiellt/endoskopiskt ultraljud)

En smÀrtfri undersökning som gör att lÀkaren kan titta in i lungorna. En smal, böjlig slang med en liten ultraljudsapparat i Ànden förs in genom munnen och visar körtlarna inne i bröstkorgen. Prover av lymfkörtlarna kan tas med en nÄl.

DT-vÀgledd biopsi

LÀkaren för in en tunn nÄl i bröstet (under lokalbedövning) och in i lungan för att ta ett vÀvnadsprov och anvÀnder DT för att se att nÄlen hamnar rÀtt.

Mediastinoskopi

Ett kirurgiskt ingrepp för att undersöka lymfkörtlarna under bröstbenet. Görs ofta för att ta reda pÄ om det gÄr att operera cancern.

VĂ€vnadsprov

Analys av vÀvnadsprover hjÀlper lÀkarna att hitta och stÀlla diagnos pÄ lungcancer och ger en uppfattning om prognosen och om vilka behandlingar som kan fungera bÀst.

De vanligaste biomarkörerna vid lungcancer Àr PD-L1, EGFR, KRAS, ALK, BRAF, och ROS1.

Blodprover

Det finns tvÄ olika typer av blodprover:

BlodvÀrden - ger information om din allmÀnna hÀlsa.

För anvÀndning vid biokemiska analyser med inriktning pÄ att hitta cancern, exempelvis analys av cirkulerande DNA för att hitta viss EGFR-mutation.

Funktionstester

Oftast testas lungfunktionen genom att patienten fÄr blÄsa i ett munstycke.

Typiska tester:

- Ergo-spirometri (kombination arbets-EKG och syreupptagningsförmÄga) - görs framförallt inför operation

- Lungscint med regional fördelning (fyra kvadranter, hö/vÀ, övre/nedre) - för att bedöma hur mycket den "sjuka" delen av lungan bidrar till funktionen

- Pulsoxymetri - mÀter syresÀttning av blodet

Sputumtest

Kan visa om det finns infektion eller blod i lungorna.

Alla prover skickas till ett laboratorium för fortsatt undersökning

Mer information frÄn 1177 VÄrdguiden.

Vilka tester och undersökningar som görs beror ocksÄ pÄ i vilket stadium du fÄr cancerdiagnosen.

Icke-smÄcellig lungcancer

UngefÀr 85% av alla lungcancerfall Àr icke-smÄcellig lungcancer (NSCLC). Det finns tvÄ huvudtyper av tumörer vid icke-smÄcellig lungcancer: adenocarcinom (nÀr tumören börjar i körtlar i lungorna) och skivepitelcancer. (Skivepitelceller Àr tunna, platta celler som ser ut som fiskfjÀll.)

DET FINNS TVÅ HUVUDTYPER AV LUNGCANCER

SmÄcellig lungcancer

UngefĂ€r 10–15% av alla lungcancerfall Ă€r smĂ„cellig lungcancer (SCLC). SmĂ„cellig lungcancer sprider sig ofta snabbare Ă€n icke-smĂ„cellig lungcancer. SmĂ„cellig lungcancer börjar ofta i bronkerna (luftrören som transporterar luft till lungorna). Behandlingarna kan skilja sig mellan smĂ„cellig och icke-smĂ„cellig lungcancer.

DET FINNS ÄVEN SÄLLSYNTA TYPER AV LUNGCANCER

Mindre vanliga typer av lungcancer

Mindre Àn 5 procent av lungcancerfallen klassificeras som pleomorfa tumörer och carcinoidtumörer, spottkörtelcancer och oklassificerade tumörer. De flesta av dessa vÀxer lÄngsamt och sprider sig sÀllan.

DET FINNS ÄVEN SÄLLSYNTA TYPER AV LUNGCANCER

Mindre vanliga typer av lungcancer

Mindre Àn 5 procent av lungcancerfallen klassificeras som pleomorfa tumörer och carcinoidtumörer, spottkörtelcancer och oklassificerade tumörer. De flesta av dessa vÀxer lÄngsamt och sprider sig sÀllan.

Mer information frÄn Cancerfonden.

SYMTOM PÅ LUNGCANCER

OM DINA RÄTTIGHETER

CANCERNS STADIUM BESTÄMS AV TUMÖRSTORLEK OCH SPRIDNING

Det finns fyra stadier av cancer som kÀnnetecknas av hur mycket cancern har spridit sig. Lungcancerns stadium ger vÄrdteamet vÀgledning om vad som Àr den bÀsta vÄrdplanen.

Stadium I

Tidigt stadium. Tumören Ă€r liten (mindre Ă€n 5 cm) och finns fortfarande bara inne i lungan – ingen spridning.

Stadium II

Tumören Ă€r ungefĂ€r 5–7 cm stor och kan ha spritt sig till nĂ€rliggande lymfkörtlar, andra delar av lungan, luftvĂ€garna eller omrĂ„den precis utanför lungan.

Stadium III

Lokalt avancerad. Tumören eller tumörerna Àr troligen minst 7 cm stora och har spridit sig till nÀrliggande lymfkörtlar och kanske Àven till andra vÀvnader och strukturer i kroppen.

Stadium IV

Metastatisk. Metastaser bildas frÄn cancerceller som har spridit sig till en annan del av kroppen frÄn det stÀlle dÀr tumören först bildades. Cancercellerna lossnar frÄn den ursprungliga (primÀra) tumören, förs ivÀg med blodet eller lymfan och bildar en ny, sekundÀr tumör i andra organ eller vÀvnader. Vid stadium IV kan tumören ha spridit sig till lymfkörtlarna. Cancer i stadium IV har spridit sig till en annan del av kroppen eller orsakat en ansamling av vÀtska runt lungan eller hjÀrtat som innehÄller cancerceller.

Stadium I

Tidigt stadium. Tumören Ă€r liten (mindre Ă€n 5 cm) och finns fortfarande bara inne i lungan – ingen spridning.

Stadium II

Tumören Ă€r ungefĂ€r 5–7 cm stor och kan ha spritt sig till nĂ€rliggande lymfkörtlar, andra delar av lungan, luftvĂ€garna eller omrĂ„den precis utanför lungan.

Stadium III

Lokalt avancerad. Tumören eller tumörerna Àr troligen minst 7 cm stora och har spridit sig till nÀrliggande lymfkörtlar och kanske Àven till andra vÀvnader och strukturer i kroppen.

Stadium IV

Metastatisk. Metastaser bildas frÄn cancerceller som har spridit sig till en annan del av kroppen frÄn det stÀlle dÀr tumören först bildades. Cancercellerna lossnar frÄn den ursprungliga (primÀra) tumören, förs ivÀg med blodet eller lymfan och bildar en ny, sekundÀr tumör i andra organ eller vÀvnader. Vid stadium IV kan tumören ha spridit sig till lymfkörtlarna. Cancer i stadium IV har spridit sig till en annan del av kroppen eller orsakat en ansamling av vÀtska runt lungan eller hjÀrtat som innehÄller cancerceller.

Lungcancer kan orsakas av att en annan cancer har spridit sig. Om du har cancer nÄgon annanstans i kroppen kan cancerceller dÀrifrÄn sprida sig till lungvÀvnaden och orsaka en tumör. Detta kallas lungmetastas, sekundÀr lungcancer eller metastatiska lungtumörer.

Lungcancer kan orsakas av att en annan cancer har spridit sig. Om du har cancer nÄgon annanstans i kroppen kan cancerceller dÀrifrÄn sprida sig till lungvÀvnaden och orsaka en tumör. Detta kallas lungmetastas, sekundÀr lungcancer eller metastatiska lungtumörer.

DITT NÄSTA STEG

Den hÀr checklistan gÄr att skriva ut/ladda ner. Du kanske ska ta med en vÀn eller anhörig till besöket som kan hjÀlpa dig hÄlla reda pÄ all information?

De hÀr frÄgorna kan du fundera pÄ att stÀlla pÄ ditt första lÀkarbesök:

  • Vilka tester och undersökningar behöver jag göra?
  • Vem gör dem och var görs de?
  • Hur och nĂ€r fĂ„r jag resultaten?
  • Vem kan förklara testen och resultaten för mig?
  • Hur bestĂ€mdes det vilket som var det bĂ€sta testet för mig?
  • Vilken typ av lungcancer har jag?

LADDA NER DIN CHECKLISTA FÖR NÄSTA STEG

Checklistan kommer frÄn nÀsta-steg.se, en resurs som tillhandahÄlls av MSD.

SYMTOM PÅ LUNGCANCER

OM DINA RÄTTIGHETER